Mitt i livet

Egentligen ogillar jag inte söndagar, men de senaste månaderna har det bara blivit för mycket just den här dagen.

Idag var inget undantag. Va kul att börja sin morgon med att gråta ögonen ur sig. Jag hatar att behöva gråta över någon som jag är helt maktlös över.  Jag vill bara att problemet ska försvinna! Man kan inte fly från sitt förflutna men just i det här fallet önskar jag att mitt förflutna såg helt annorlunda ut. 

Jag är så himla trött på att bli besviken, men ändå så blir jag det varje gång. Jag vill ju så gärna se att folk förändras, att dom slutar ljuga och att dom håller vad dom lovar. Men fan vad det är svårt för vissa :(. 

Så jag får väl fortsätta gråta varannan söndag.. iaf tills jag lär mig att inte vara så naiv. Kul.