Mitt i livet

En ny start!

Lill-lördag

Kategori: VARDAG

Guuu så jag längtar hem just nu. Ser fram emot pussarna som väntar när jag kommer hem. 


Idag ska jag laga en av ungarnas nya favoriträtter,  stuvade makaroner och stekt falukorv (inte min favorit dock ).
Blir väl inte så mycket mer till Lill-lördag för dem eftersom dom ska i säng vid sju. Men jag tänkte nog trycka i mig något onyttigt, kanske har nån godbit kvar i kylen om inte älsklingen har fått span på dem redan.

Nu ska jag nyttja tågresan till en power-nap ☺

Söndag i all ära

Kategori: VARDAG

Hej hej, har ännu inte bytt blogg så ni behöver inte oroa er ;).

Jaha,  idag är det söndag. Jag har sovit sammanlagt 5 timmar på hela helgen. Det är helt omöjligt att få hjärnan att varva ner. Jag hoppas att det vänder snart för jag har väldigt lite energi i kroppen. 

I fredags körde jag å Marcus på fredagsmys deluxe, ni vet pizza, godis, ostbågar och film. Det behövdes, jag har varit så sliten efter att vara tillbaka på jobbet. 

Igår fick jag finbesök av 3/4 av familjen Blidmo. Så himla goa allihopa ♡. Med lite tur så flyttar vi närmre raringarna till sommaren. 

Igårkväll var det årsfest för Sala Hockey, älsklingen knep ett pris ♧.
Vart en trevlig kväll, men sliten som jag var blev det en tidig kväll för mig så att älsklingen skulle kunna leka vidare med sina lagkamrater.  Vill inte ens föreställa mig hur han mår idag. Haha men det är självförvållat. 

Svårt att sova

Kategori: VARDAG

Gott nytt 2015, vi ser väl till att göra det bra nu?!

Älsklingen är på uppdrag i sthlm denna helg, å jag hade helt glömt hur dålig jag är på att sova utan honom.
Blev ju inte enklare av att ett gäng aspackade killar började mucka gräl utanför mitt sovrumsfönster. Heder åt polisen, dom var där rätt fort. Men tydligen inte tillräckligt fort för grabbarna hann vidare.


Känns ju inte direkt bättre att veta att grannen (samma gata, 1 hus bort) blev mördad för bara ett par nätter sedan.
Vad händer med den här staden egentligen?

Så nu ligger jag här klarvaken vid midnatt och irriterar mig över rethostan som vägrar ge sig. Besviken på alla dessa fulla/påtända människor som inte tar livet på fulla allvar och ser till att göra något av sina liv. Vi har bara ett varsitt, ta då ingen annans.
Jag ligger och lyssnar till de trygga andetagen från det liv jag skapat, det finaste jag gjort. Jag hoppas att världen ska vara lite tryggare när hon ska bli stor.

Ja här ligger jag ändå nyårslycklig, med hopp om framtiden. Ett helt år har rusat förbi i raketfart. För nästan precis ett år sedan hade jag min första dejt med Marcus. Jag lär aldrig glömma den och jag är så lycklig att jag gick på den.
Jag har ju nu världens finaste pojkvän som jag kan ligga här och sakna. Jag har två vackra, friska små barn och en familj som jag verkligen tycker om. Det är så mycket mer än många andra har. Jag är så tacksam!