Hej, jag börjar undra varför just jag ska jagas av oturen... Eftersom jag hatar frågor jag inte kan svaret på så antar jag att det just i detta fallet handlar om högre makter.
Jag har alltid trott att oturen ska vända men eftersom jag saknar tur så lär det inte hända av sig självt. Så min tanke var att Gud kanske saknar mina böner och straffar mig som ett sätt att få mig att prata med honom igen. Det kanske är dax att prova, jag har inget att förlora på detta och kanske släpper han då onda ögat till mig...

För er som inte förstår vad jag menar med att jag jämt har otur så ska jag berätta om denna vecka;
Söndags eftermiddagen ringer chefen och erbjuder mig en veckas jobb, perfekt tänker jag. På söndag kväll spyr jag som en gris och får stanna hemma två dagar obetald. På onsdag är det jobb och liten postmängd, underbart tänker jag och får punktering på postbilen. På torsdagen är det så mycket post att jag nästan inte pallar trycket efter flera dagars fastande. Dock får jag nys om en komplett boklista med över tre hundra böcker som finns att skriva ut på biblioteket, när jag väl kommer till biblioteket går den inte att skriva ut i brist på nätverks anslutning. Så nu är det fredag och vad mer kan gå snett denna dag? Vi får vänta och se men jag lämnar inte huset innan mina böner är klara.

Däremot så tycks jag inte smitta mina nära med denna otur eftersom det går väldigt bra för dem, skönt att veta :)